Har du någonsin funderat över hur samma teknik kan användas för att både underlätta vår vardag och samtidigt övervaka oss? Tekniken är sällan svart eller vit. Den bär med sig en förmåga att vara ett verktyg för frigörelse, men kan lika gärna användas för kontroll. Jag kommer här att utforska teknikens komplexa roll i samhället – från historiska vändpunkter till dagens digitala dilemman och framtidens etiska utmaningar.
Historiska perspektiv på teknik och makt
Genom historien har teknologiska innovationer ofta varit tätt sammanflätade med makt och kontroll. Redan under antiken och medeltiden omformade militära innovationer, som stigbygeln och piken, samhällsstrukturer och maktförhållanden. Detta visas i studier om teknologisk ambivalens.
Under renässansen möjliggjorde förbättrad skeppsbyggnad europeisk expansion och kolonialism. Ur ett annat perspektiv, ser vi hur tekniken kan användas för dominans. Men tekniken har också potentialen att vara en befriande kraft. Boktryckarkonsten spred kunskap och idéer, vilket bidrog till upplysningstiden och demokratins framväxt.
Övervakning i det moderna arbetslivet
I dagens digitala arbetsliv ser jag en ökande trend av övervakning. Enligt fackförbundet Unionen ökar den digitala övervakningen på arbetsplatser, ofta utan fackligt inflytande. Detta framgår av rapporten Övervakning på jobbet ökar.
Denna utveckling väcker frågor om balansen mellan effektivitet och anställdas integritet. Å ena sidan möjliggör tekniken detaljerad kontroll av anställdas prestationer. Å andra sidan riskerar den att skapa en arbetsmiljö präglad av misstroende.
Teknikens frigörande potential
Trots riskerna för kontroll har tekniken en enorm potential att frigöra oss från begränsningar. Inom utbildningssektorn finns det visioner om hur AI kan revolutionera lärandet.
AI i skolan
Forskaren Torkel Klingberg menar att AI kan möjliggöra en mer individanpassad och effektiv utbildning, och potentiellt halvera skoltiden, vilket han nämner i AI kan göra skolan hälften så lång. Detta skulle kunna frigöra elevers potential.
CRISPR/Cas9 och genteknikens möjligheter
Inom gentekniken har CRISPR/Cas9, en slags “gensax”, öppnat upp hisnande möjligheter. Som Gentekniknämnden beskriver det, tillåter genredigering med CRISPR/Cas9 oss att redigera DNA med precision.
Detta kan leda till behandlingar av genetiska sjukdomar och utveckling av mer motståndskraftiga grödor. Den första CRISPR-baserade genterapin har redan godkänts, vilket är ett stort steg framåt. Men det finns risker. “Off-target effekter” innebär att gensaxen av misstag klipper på fel ställe i DNA, vilket kan få oförutsedda konsekvenser. “Germline-editering”, alltså redigering av mänskliga embryon, väcker djupgående etiska frågor.
Etiska dilemman och dubbla användningsområden
Teknikens dubbla natur blir extra tydlig när vi talar om produkter med dubbla användningsområden – teknologier som kan användas både civilt och militärt. En bra översikt finns i Wikipediaartikeln om produkter med dubbla användningsområden.
Kryptering: Ett tveeggat svärd
Kryptering är ett bra exempel. Å ena sidan skyddar stark kryptering vår privata kommunikation. Å andra sidan kan den användas av kriminella. För att hantera detta finns lagstiftning, som Förordning (2000:1217), som reglerar export av sådan teknik.
Historisk parallell: 1970-talets pedagogik
Även utanför tekniksfären kan vi se hur försök till frigörelse kan innehålla kontroll. Boken Övningar i frihet beskriver ett pedagogiskt projekt i 1970-talets Sverige. Målet var att skapa “känslomässigt fria” individer. Genom “autenticitetstekniker” skulle människor tränas i att uttrycka känslor. Men dessa tekniker kunde också fungera som styrning. Detta visar att även välmenande initiativ kan ha oavsiktliga konsekvenser, och detta kan jag se paralleller med i dagens teknikdebatt.
Individens roll och framtidens vägval
Teknikens utveckling är inte förutbestämd. Jag anser att vi, som individer och samhälle, har en aktiv roll i att forma dess riktning. Genom medvetenhet om teknikens dubbla natur kan vi påverka utvecklingen. Vi kan delta i den offentliga debatten, stödja etiska teknikinitiativ, delta i samråd och välja teknikprodukter från ansvarsfulla företag.
Det handlar om att engagera sig i de frågor som tekniken väcker. Genom att använda information från källor som Medietidningarnas AI-porträtt kan vi forma en framtid där tekniken bidrar till en rättvis och hållbar värld. En djupare förståelse för hur queera subkulturer använder och formar teknik, som beskrivs i Queer technologies, kan också ge värdefulla insikter. Även initiativ som de som beskrivs i Teknik som hot och hopp och hur vi ser på framtiden, som i Governing with ambivalence, och hur vi kan närma oss teknik på ett nytt sätt, som i The Sun Is in Your Hand(held), är alla relevanta. Jag menar att vi måste ställa kritiska frågor och kräva ansvar.
Sammanfattning
Tekniken är en kraftfull, men ambivalent, kraft i samhället. Den kan vara ett verktyg för frigörelse, men också för kontroll. Genom att förstå teknikens historia, dess potential och dess risker, och genom att aktivt engagera oss i dess utveckling, kan vi forma en framtid där tekniken tjänar mänskligheten.